Åtminstone med mina mått mätt har det sprungits en hel del den här veckan. Jag har märkt att jag oftast känner mig väldigt fräsch och pigg fram till ungefär 9 km när jag springer vanlig distans, men sedan brukar framförallt fötter och vrister kännas lite slitna. Därför bestämde mig för att korta ner de passen lite den här veckan, från normala 10-11 km till 8-9 km. Sagt och gjort. Måndag och onsdag blev det vanliga distanspass på 8,5 resp 9 km. I torsdags körde jag lite tröskelintervaller på löpband, 2 * 2 km i 4:38-tempo, med uppvärmning och nerjogg totalt 9 km. I lördags körde jag ett kortare distanspass igen, 8,5 km i drygt 5-tempo. Trots att jag kört 4 pass på 6 dagar, mer än jag gjort på flera månader, kända jag mig inte ett dugg sliten. Jag ska nog försöka lära mig något av det...
Idag var det däremot inte läge för ett kort pass. Första långpasset sedan i november slutade på drygt 18 km i 5:20-tempo, något jag kände mig mycket nöjd med ändå tills jag började läsa ifatt lite bland de bloggar jag följer. Det visade sig nämligen att 18 km snarast är att betrakta som uppvärmning för de flesta, varenda människa verkar springa långpass på åtminstone 25-30 km och gärna med lite fartökningar på slutet dessutom.
Veckorekord blev det hur som helst, 53 km har jag aldrig fått ihop förr. Vilket är lite oroväckande med tanke på att det känns som om jag sprang i princip oavbrutet hela veckan, hur det kan vara möjligt att springa över 100 km i veckan för (relativt) många motionärer är helt obegripligt.
Idag var det däremot inte läge för ett kort pass. Första långpasset sedan i november slutade på drygt 18 km i 5:20-tempo, något jag kände mig mycket nöjd med ändå tills jag började läsa ifatt lite bland de bloggar jag följer. Det visade sig nämligen att 18 km snarast är att betrakta som uppvärmning för de flesta, varenda människa verkar springa långpass på åtminstone 25-30 km och gärna med lite fartökningar på slutet dessutom.
Veckorekord blev det hur som helst, 53 km har jag aldrig fått ihop förr. Vilket är lite oroväckande med tanke på att det känns som om jag sprang i princip oavbrutet hela veckan, hur det kan vara möjligt att springa över 100 km i veckan för (relativt) många motionärer är helt obegripligt.
Du ska känna dig mycket nöjd med 18km, det är fortfarande tidigt och du har inte sprungit långt sedan november! Aldrig jämföra med någon annan (men jag vet också hur svårt det är att låta bli!)
SvaraRaderaJag sprang f ö 48km förra veckan, dvs mindre än dig!
Låter bra, då förväntar jag mig att jag kan spöa dig i Kungsholmen runt ;)
SvaraRadera