söndag 26 februari 2012

Riktigt kort långpass

Efter torsdagens intervaller kände jag mig riktigt sliten, inte bara i fredags utan även igår. Den tänkta snabbdistansen fick därför stå tillbaka för rena motsatsen, ett återhämtningspass. Mitt första någonsin skulle jag vilja påstå, och det var en alltigenom behaglig upplevelse. Efter att ha lunkat 6 km i 5:45-tempo kände jag mig piggare och bättre på alla sätt, ett betydligt bättre resultat än vad jag hoppats på. Jag har alltid tyckt att det där med återhämtningspass verkar konstigt och att det skulle vara bättre att vila helt, men nu får jag tänka om.
Tack vare det var jag fit for fight igen idag, men tidsbrist gjorde att veckans långpass inte blev mer än 13 km i 5:20-tempo, dvs inte något långpass alls. Totalt blev det ändå 38 km den här veckan. Lite underligt att det bara skiljer 15 km mellan förra veckan och den här, trots att det förra veckan kändes som om jag sprang oavbrutet och det den här veckan känns som om jag inte sprungit alls.

torsdag 23 februari 2012

Kvällstusingar i Globen

Ikväll var det dags att springa riktiga intervaller för första gången på över fyra månader, något som jag (sjukt nog) sett fram emot länge. Eftersom det fortfarande inte riktigt går att springa vettigt utomhus drog jag till Globen. Jag fick dock inte vara med i XL-galan utan fick nöja mig med löpbandet på gymmet. 2 km uppvärmning, 5 x 100 meter stegringslopp och sedan sex tusingar var planen. Jag hade ingen aning om hur snabbt jag skulle våga springa, så jag började lite försiktigt med de två första på 4:17. Det kändes så pass lätt att jag skruvade upp tempot lite, till 4:08 i de tre nästa, men det var antagligen en aning för snabbt. Mitt pannben är alldeles för outvecklat för att jag skulle kunna motivera mig själv till en sjätte, så därför slutade det med fem stycken. 90 sekunder gåvila mellan och avslutade med ett par km nedjogg, totalt 10 km. Ganska nöjd trots allt.
I förrgår sprang jag förresten också lite, dryga 9 km distans på extremt knöligt, isigt och halt underlag. Inte ett dugg kul, men jag hoppas stenhårt på att det är på väg att smälta bort nu. Kanske kan det bli en kort snabbdistans på lördag? Eller kanske ett testlopp på 5 km? Det känns som om säsongen börjar nu...

söndag 19 februari 2012

Nu springs det en hel del här

Åtminstone med mina mått mätt har det sprungits en hel del den här veckan. Jag har märkt att jag oftast känner mig väldigt fräsch och pigg fram till ungefär 9 km när jag springer vanlig distans, men sedan brukar framförallt fötter och vrister kännas lite slitna. Därför bestämde mig för att korta ner de passen lite den här veckan, från normala 10-11 km till 8-9 km. Sagt och gjort. Måndag och onsdag blev det vanliga  distanspass på 8,5 resp 9 km. I torsdags körde jag lite tröskelintervaller på löpband, 2 * 2 km i 4:38-tempo, med uppvärmning och nerjogg totalt 9 km. I lördags körde jag ett kortare distanspass igen, 8,5 km i drygt 5-tempo. Trots att jag kört 4 pass på 6 dagar, mer än jag gjort på flera månader, kända jag mig inte ett dugg sliten. Jag ska nog försöka lära mig något av det...
Idag var det däremot inte läge för ett kort pass. Första långpasset sedan i november slutade på drygt 18 km i 5:20-tempo, något jag kände mig mycket nöjd med ändå tills jag började läsa ifatt lite bland de bloggar jag följer. Det visade sig nämligen att 18 km snarast är att betrakta som uppvärmning för de flesta, varenda människa verkar springa långpass på åtminstone 25-30 km och gärna med lite fartökningar på slutet dessutom.
Veckorekord blev det hur som helst, 53 km har jag aldrig fått ihop förr. Vilket är lite oroväckande med tanke på att det känns som om jag sprang i princip oavbrutet hela veckan, hur det kan vara möjligt att springa över 100 km i veckan för (relativt) många motionärer är helt obegripligt.

onsdag 15 februari 2012

Igång igen

Förra veckan var jag rejält förkyld måndag-torsdag och sedan var min fru bortrest hela helgen och jag lämnad ensam med tre barn. Facit av det blev att det inte blev en enda meter sprungen på hela veckan. I måndags var jag därför rejält sugen och drog iväg ut på Djurgården på lunchen. Jag hade glömt min jacka hemma så jag sprang i bara underställströja och en kortärmad funktionströja, men trots att det var 11 grader kallt på morgonen så var det nästan nollgradigt vid lunchtid och det blev drygt 8 km i fantastiskt väder. Skapligt underlag dessutom, inte särskilt moddigt.
"Inte särskilt moddigt" passar däremot sämre in på kvällens pass. Min tanke var att springa 12-13 km, men när jag efter drygt 7 km hade sprungit bokstavligt talat varje steg i snömodd och fötterna kändes slitna så bestämde jag mig för att ta en liten genväg hem. Drygt 9 km blev det ändå, helt ok i det underlaget.
Ett mål som jag har är att någon gång kunna springa lugn distans i ett tempo som inte är direkt lusigt. Det skulle kännas väldigt bra att kunna springa en mil på 45-47 minuter och känna att man tagit det lugnt. Efter att ha sprungit nästan en mil i sämsta tänkbara underlag i 5:20-tempo idag har jag ett visst hopp om att det är möjligt att uppnå, jag tror nog att jag skulle kunnat kapa 20-30 sekunder per km om det varit barmark och ändå upplevt ungefär samma ansträngning. Kan man våga hoppas på att snön har smält bort åtminstone på trottoarer och cykelbanor om en månad?

söndag 5 februari 2012

Har sprungit lite sen senast

Jag är inte ett dugg sugen på att skriva något och har inte haft någon lust att skriva på över en vecka, men samtidigt är jag inte sugen på att ha flera veckor långa uppehåll i bloggen. Det här får bli en kort lägesrapport för min egen sinnesfrids skull.
Förra veckan kändes det  som om jag äntligen var tillbaks ungefär där jag var när halsen började krångla i höstas, förutom att jag inte har någon som helst fart i kroppen än. Så fort jag springer fortare än 5 min/km känns det som sprint. Jag sprang totalt 45 km, allt lugn distans utom ett fartlekspass (som i ärlighetens namn var mer lek än fart).
Den här veckan började också bra med bl a lite backintervaller på löpband i torsdags. Totalt 4 km uppför i varierande lutning kändes rejält i benen och även om det var sjukt jobbigt på slutet, inte minst mentalt, så kommer jag säkert att köra det igen.
Igår tänkte jag springa långpass, men efter några km började jag få ont i både magen och halsen så jag avbröt efter totalt 7 km. Min teori (eller kanske snarare förhoppning) är att det är någon sorts reflux, vanligt halsont vill jag inte veta av mer. Pga det avbrutna passet och att jag inte tänker springa idag heller slutar den här veckan på ynka 28 km.