Jag funderar på att döpa om bloggen till "Grinig gubbe gnäller" eller något liknande, för nu ska jag beklaga mig igen...
Anledningen är knäet som jag trillade ner i en berghäll med i måndags. Jag har sprungit tre gånger sedan det hände och inte känt någonting under tiden som jag sprungit, men efteråt blir det lite sämre varje gång. Det ömmar och värker lite nästan vad jag än gör förutom när jag springer. Jag tror trots det inte att den bästa lösningen är att springa konstant, så jag väljer att vila några dagar istället.
Den här påtvingade vilan gör att den här veckan blir den första under 2012 där jag inte fördubblar mängden. Vecka 1 sprang jag totalt 10 km, vecka 2 blev det 20 km och den här veckan hade jag tänkt springa en runda till imorgon så att det skulle bli 40 km. Sedan hade jag tänkt sluta dubbla varje vecka... Istället ska jag nu satsa på att öka 10 km i veckan. Det kan bli ganska lagom om knäet blir bra: 30 km den här veckan, 40 km nästa vecka och 50 km veckan efter det, sedan är jag tillbaks ungefär på den mängd jag sprang innan halsen började bråka med mig. Kanske kan det då vara läge att börja köra lite kvalitet igen, även om jag knappt vågar hoppas...
Anledningen är knäet som jag trillade ner i en berghäll med i måndags. Jag har sprungit tre gånger sedan det hände och inte känt någonting under tiden som jag sprungit, men efteråt blir det lite sämre varje gång. Det ömmar och värker lite nästan vad jag än gör förutom när jag springer. Jag tror trots det inte att den bästa lösningen är att springa konstant, så jag väljer att vila några dagar istället.
Den här påtvingade vilan gör att den här veckan blir den första under 2012 där jag inte fördubblar mängden. Vecka 1 sprang jag totalt 10 km, vecka 2 blev det 20 km och den här veckan hade jag tänkt springa en runda till imorgon så att det skulle bli 40 km. Sedan hade jag tänkt sluta dubbla varje vecka... Istället ska jag nu satsa på att öka 10 km i veckan. Det kan bli ganska lagom om knäet blir bra: 30 km den här veckan, 40 km nästa vecka och 50 km veckan efter det, sedan är jag tillbaks ungefär på den mängd jag sprang innan halsen började bråka med mig. Kanske kan det då vara läge att börja köra lite kvalitet igen, även om jag knappt vågar hoppas...
Är det inte typiskt, när du väl hittar motivation till att springa, målsättningar med din löpning, och när du har startat en blogg om löpning, så blir du bara skadad och sjuk.....
SvaraRaderaNu är det så att det här inte är ovanligt och det är här folk lägger av. Håll ut bara så kommer det här strulet att ge med sig.
Såg också på Staffans blogg att du får många besökare från mig :-). Det tycker jag var en rolig läsning :-).
Jag har inte en tanke på att lägga av, tvärtom blir jag sjukt sugen på att springa så fort nånting hindrar mig. Det som stör mig mest med allt strul är att jag verkligen hade planerat att bygga en otroligt solid grund under senhösten/vintern så att jag skulle kunna köra hårt i vår utan att åka på några skador, men jag får väl helt enkelt senarelägga de planerna några månader.
SvaraRaderaTänk så här. Det finns ingen som har tränat enligt sin plan. Inte ens eliten....
SvaraRaderaHåller med Lennart, det blir sällan eller aldrig, exakt som man tänkt sig. Och vi är fortfarande i januari och det är trots allt ett tag kvar till vårens lopp. Men visst, nu börjar tiden gå sjukt fort... :)
SvaraRadera