Långpass i morse, 15 km. Enligt instruktionerna i programmet skulle man springa "med tryck på sista 3. Är du pigg så gå ner i 4:30 - 5:00 min/km". Efter 12 km i planerat 5:40-tempo kände jag mig inte så vansinnigt pigg men ska man springa med tryck så ska man. De sista 2,7 km (min uppmätta sträcka var tydligen bara 14,7) sprang jag därför i 4:35-tempo och jösses vad jobbigt det var! Första km kändes bra, andra var ganska ok, men sista (som dessutom bara var 700 m) var en ren plåga och jag fick verkligen använda all min viljestyrka för att inte sänka tempot rejält. Väl framme kände jag mig ändå ganska nöjd med att ha klarat att hålla tempot hela vägen, ända tills jag insåg att jag måste sänka tempot från idag med fem sekunder och hålla det i 10 km om en dryg månad om jag ska klara milen på under 45... Även om gårdagskvällens rödvinsuppladdning kanske inte var helt optimal börjar det ändå kännas smått osannolikt att det ska kunna gå. Men den som spänt bågen får leken tåla... eller nåt sånt ;)
Helt oavsett allt annat känns det bra att ha slagit distansrekord för en enskild dag och dessutom för en vecka (39,6 km) även om det inte direkt är några monstersträckor.
Helt oavsett allt annat känns det bra att ha slagit distansrekord för en enskild dag och dessutom för en vecka (39,6 km) även om det inte direkt är några monstersträckor.
15 km är ett prydligt långpassrekord. Men jag gissar att det inte blir så låglivat:-)
SvaraRaderaSka bli spännande att följa dig mot sub 45 minuter. Ska själv ge mig ut på den resan någon gång framöver.
Hej, kul att du hittat hit.
SvaraRaderaDet blir nog ett mer långlivat rekord än man skulle kunna tro, det program jag följer drar ner på längden nu i fem veckor. Men efter det kommer det att springas riktigt långa pass!
Vi får väl se hur det går med sub 45 i år, jag tvivlar starkt just nu...