Fem dagar sedan jag skrev något, det känns inte meningsfullt att skriva om vartenda genomfört distanspass i 5:25-tempo och sedan i lördags har det inte hänt något annat i min löparkarriär. 12 km i söndags, 6 i måndags och 11 igår. Fast idag var det dags att köra intervaller och igår kväll fick jag den geniala idén att genomföra dem på lunchen idag och på klassisk mark, Stockholms stadion. Jag jobbar drygt två km från stadion så att springa dit som uppvärmning och tillbaks till jobbet som nedjogg är helt perfekt. Jag avvek lite från programmet genom att köra tusingar istället för 3km + 2km + 1km, 3km intervall känns mer som tröskelpass än intervaller tycker jag. Sex tusingar på 4:15 med en minuts ståvila var tanken. Det var jobbigare än jag trodde men jag lyckades hålla ett ganska bra tempo genom alla, 4:10, 4:18, 4:15, 4:16, 4:16, 4:19 blev tiderna. Jag hade tänkt springa den sista tusingen lite snabbare än de andra eftersom det kändes som om det skulle gå bra, men min mobil gled ur min ficka efter 200 meter och när jag tvingades stanna och vända för att hämta den 10 meter bakom mig fick jag fruktansvärd mjölksyra i låren som saboterade den planen. Med tanke på det är jag ändå riktigt nöjd med att det blev så bra som det blev.
Jag har aldrig kört tusingar förr men det var en trevlig (om än jobbig) bekantskap. Jag har ingen som helst koll på hur och varför man ska variera sina intervaller, jag får ta och läsa på lite om det annars finns det nog en risk att jag kommer att köra det här passet en gång i veckan i all evighet :)
Man ska inte underskatta lunchpassen! Kan man bara få tid för dem så är det ett perfekt tillfälle att köra kvalitet som ju inte tar riktigt lika lång tid som långpassen (och sen är det ju väldigt snyggt att sitta på ett möte med eftersvett och tomatrött ansike ovanför skjortkragen eller hur?)
SvaraRaderaBra pass!
Å andra sidan, kör du det där passet en gång i veckan så ska det se att det händer grejer ganska snabbt men farten på distanspassen också :)
SvaraRadera@liljeros: Jag håller med, det känns väldigt praktiskt att smita iväg och köra lite kvalitet på lunchen, det kommer jag definitivt att göra fler gånger.
SvaraRadera@Staffan: Det kändes onekligen som om det gav en hel del för snabbheten, och även om det är sjukt jobbigt med intervaller så är det på något obegripligt sätt kul ändå. Man blir uppenbarligen knäpp av att hålla på med det här ;)
Akta dig, det går fasligt fort att bli löparnörd och plötsligt tycker gamla bekanta att man börjat prata helt obegripligt, tröskel, VO2max, backintervall, tusingar...
SvaraRadera